Matallergier, eksem och dåligt blod.

I slutet av året skrev jag om hur min diet utan sädesslag och mjölkprodukter ger mig energi och håller mig frisk. Trots detta har jag fortsatt att lida av eksem, som från och med ett år tillbaka spridit sig från handflatorna till handlederna och vidare till nacken, vänstra foten, högra låret…

Eftersom jag är överkänslig mot mediciner och allergener sökte jag upp en läkare som kunde läka mig med hjälp av naturen och hippiekonster, något jag önskar att alla läkare öppnade ögonen för och utbildade sig inom. Innan jul gjorde hon sina tester och jag började det nya året med att åka in till hennes mottagning för att få testresultaten presenterade för mig. Jag var inte alls beredd på vad hon skulle säga. Jag trodde väl att mina eksem och magsmärtor skulle korrigeras med nån homeopatikur – men icke.

Äggallergi

Mjölkallergi

Glutenallergi

Jordnötsallergi, med överkänslighet mot ett flertal nötter och frön

Dåligt blod, som inte upptar protein eller B-vitamin

Järnbrist

Inget D-vitamin i min kropp

Ingen magsyra

“Men jag åt precis ägg till frukost! Bananpannkakor.” Läkaren skrattade och skakade på huvudet “Det var sista gången det!” Jag kände mig förvirrad och hopplös, samt dum för att inte ha kopplat ihop symptom eller uppsökt henne tidigare. Hon gick igenom olika diagram och resultat, gav mig recept till ett flertal vitaminburkar och -pulver, och välkomnade mig till nya tester i april. “Det kan hända att nästa test visar fler allergisymptom,” sa hon glatt och hoppfullt.

Jag pressade tillbaka tårarna. Trodde hon att det här på nåt sätt var lättsamma nyheter? Ännu fler allergier? Inga fler ägg? Hur gör man two-ingredient-banana-pancakes av endast banan? Att man kan känna så mycket hopplöshet när man berövas på sin favoritfrukost. Hur har jag inte vetat att eksem och utslag tyder på att man är så sjuk inombords, och varför har ingen läkare berättat det för mig innan? Hur kan det vara möjligt att ha så dåligt blod, trots att man har så mycket energi och känner sig så stark?

Spola framåt ett par månader och jag mår helt ok. Inte att förväxlas med fantastiskt. Sedan början av året har jag varit yr, illamående, svag och trött. Jag har många gånger sovit klockan runt och gått och lagt mig tidigt. Jag har inte orkat dansa om kvällarna, utan har fått justera om mitt schema så att jag endast dansat om helgerna. På jobbet har jag fått sätta mig ner flera gånger för att hela rummet snurrar. Min kropp har helt enkelt gått igenom en detox-period där det dåliga blodet sakta mag ersatts av bättre blodceller. Jag undrar förstås om jag blir tvungen att käka magsyra dagligen resten av mitt liv, eller om dessa opraktiska matvanor bara är en fars som jag kan skratta åt någon dag.

I morgon åker jag och Barndomsvännen till Bali. Jag känner mig inte klockren, men behöver hav och sol, och rehabilitering från vintern och illamåendet.

sea1

Advertisements
Standard

Dieten som ger energi

Jag tog precis två sjukdagar och skäms på nåt sätt över att jag tagit sjukleigt dessa två dagar när jag bara hade lite feber, men mest kände mig svag och vinglig. Jag snöt mig några gånger… Orsaken till att jag skäms över det är att jag vanligtvis inte är sjuk på det här sättet, utan är dunderförkyld i två veckor – vilket är lätt att rättfärdiga som orsak till sjukledighet. Men inte nu, och jag tror att denna omställning beror på mina dietförändringar.

Innan jag gjorde några som helst dietförändringar saknade jag jämt energi och var väldigt ofta sjuk. Jag kände mig jämt tung och trött, och om kompisarna exempelvis ville gå en promenad efter brunchen hade jag absolut ingen lust med det, för jag kände mig nerslagen och ville bara sitta ner. Vissa kvällar har jag varit tvungen att skippa dansen, eller om jag inte skippat den har jag knappt kunnat röra mig i studion. Det var maten som gjorde mig sådan; laktosen, gluten i alla dess former, bönorna och avokadon… och det är först nu som jag verkligen inser det.

Vilka dietförändringar har jag då gjort?

Maj 2015: helt laktosfri diet

December 2015: glutenfri och FODMAP-fri diet

April 2016: Inga sädeslag över huvudtaget

September 2016: Inga mjölkprodukter över huvudtaget

I september besökte jag magkirurgen på grund av mina magsmärtor. Hon gjorde ett grundligt ultraljud över hela magen och dubbelkollade alla organ i alla möjliga ställningar, medan vi pratade om mina problem och hennes teorier. Det var när vi pratade om alla allergier och eksem jag lider av som hon föreslog ett liv utan mjölkprodukter. Jag tog det som en uppskattad utmaning!

Jag har haft ett konstigt förhållande till ost (laktosfri) och har därav bara ätit det periodvis. När jag väl ätit ost har jag ätit mycket ost, och verkligen upplevt att det är beroendeframkallande på samma sätt som socker. Jag beskriver det som osttörst, och jag kan ha ätit små laktosfria ostbrickor nästan dagligen under mina ostperioder. Men när den perioden rullat på en viss tid har jag märkt av att jag de facto ätit för mycket gammal mjölk med hög fetthalt; jag blir svullen och tom på energi. Då har jag tagit ostpaus.

Jag har många gånger läst oroväckande, mer eller mindre vetenskapliga artiklar om hur ohälsosamma mjölkprodukter är, och då har det alltid varit lätt att motivera varför jag ska ta en paus ifrån ostätandet. Och när jag brytit pausen och ätit ost igen har jag ärligt talat känt mig förorenad; som om jag konsumerat något som förgör min kropp. Ostmårkkis.

Det är november nu och jag saknar inte osten alls. Jag försöker vara kreativ i köket och pröva på nya recept varje helg om jag bara hinner. Jag har tålamod på restauranger och undviker allt på menyn som kommer göra mig illamående. Nu söker jag julrecept på Pinterest och blir alltid lika glad när något dyker upp som tar alla mina allergier och dietspecifikationer till hänsyn. I jul blir det chokladkakor, kanelmuffins, och potatisgrytor till julkalkonen.

Standard

I väntan på magkirurgen.

Söndagmorgon 10:57. Kokosoljan smälter i mitt kaffe medan jag tuggar i mig den sista biten bananpannkaka. Det har regnat hela natten och allt pollen borde således ha lagt sig. Jag lyssnar på Magnus och Peppes podcast och söker garderober i olika nätbutiker. Jag älskar lugna söndagsmorgnar som drar ut sig över eftermiddagen. Solen ändrar läge och svärdliljan öppnar en till knopp, jag åldras lite till och mår hur bra som helst av att bara ta det lugnt. Men jag har lite ont i magen idag och försöker tänka efter vad det kunde vara som förorsakat det…

Detta är mitt liv nuförtiden. Magont. Känner efter. Kartlägger.

Eat well är en del av mitt nyårslöfte och jag följer detta till punkt och pricka, för det är inte värt att må dåligt. I december slutade jag äta gluten, och i mars slutade jag äta sädesslag av alla dess varianter. Jag har mått mycket bra sen dess! Min kropps inflammationsvärden är nere och därför är jag inte heller febrig eller förkyld längre. Förut var jag sjuk hela tiden. Förkyld och febrig och sängliggande. Nu känner jag mig betydligt friskare, kryare, starkare. Förutom de dagar när luften fylls av pollen.

Men i juni började jag uppleva otroliga magsmärtor igen och bara efter att jag ätit kött. Eftersom en vegandiet inte hjälpte upptäckte jag att det inte var köttet, utan svartpepparn som var boven. Det var en tv-kock som sa en gång att de enda kryddorna ett kök behöver är salt och peppar, och efter det har jag alltid kryddat ägg, fisk och lamm med det. Nu blir det inget mer svartpeppar i min matlagning, för genast efter att jag lämnat bort svartpepparn mådde jag bra igen och slapp att ha ont.

Förutom ibland. Så som nu.

I september ska jag till magkirurgen på min första kontroll. Jag hoppas på en nytänkande läkare som forskat mycket kring näring och mat de senaste åren. En som vet mer om näring än min nyutbildade nutrition coach -väninna, som borde skriva böcker. Det finns inget mer frustrerande än att gå till en läkare som inte är intresserad av att hjälpa och komma underfund med ditt illamående, utan vill bara bli av med dig; få dig undanstökad och inmatad i arkivet. En del av mig hoppas att de hittar något i magen eller tarmen. En del av mig hoppas att där inte finns något att oroa sig över eller att operera bort.

Ute på gården springer barnen och skriker av glädje. Det ser ut att börja regna igen och jag hoppas på spön i backen. Mina overknee-strumpor har igen hasat sig underknee och jag har visst klottat en liten fläck kaffe på pappas skjorta. Jag borde bädda sängen.

tumblr_njw31ouzcf1r60h5mo1_500

Standard