Personkemi och vänskaper

“Är du en sån som tycker om att lära känna nytt folk?” frågar en kollega som bjuder med mig på en fest. Jag svarar ja men märker att jag faktiskt ljuger. Egentligen är jag inte intresserad av att “lära känna” nytt folk. Jag är inte intresserad av att intervjua dem om deras liv och åsikter, och är heller inte intresserad av att berätta om mina. Istället vill jag bara ha roligt med vem som helst. Märker jag att någon kan slappna av i mitt sällskap kommer vi att ha väldigt roligt tillsammans, och efter ett tag kommer vi att lära känna varandra. Men jag är inte en sån som “lär känna någon” genom konversationer. Och kanske det gör mig till en ytlig människa, eller så söker jag bara en helt annorlunda personkemi än de som hellre “lär känna” nytt folk. Jag märker exempelvis att jag inte alls är intresserad av någon om jag märker att vi har helt olika energier. Fånigt, tänker ni, prata med människan under en längre tid och du lär känna den på ett annat sätt! Nej, så funkar det inte för mig. Och de närmaste vänner jag har är faktiskt sådana som jag har fantastiskt roligt med, galen humor, massor att prata om, men också känslan om att vi kan sitta tysta tillsammans i flera timmar utan att känna oss obekväma. Galenskaper varvat med stillsamhet. Men jag förstår också att många säkert uppfattar mig som en kylig eller tråkig person just eftersom jag inte babblar på och tentar någon om deras liv och väsen.

Då är det bara så. Introverts gonna introvert.

Pappa ligger på min säng och vilar efter att ha cyklat Garmin Velothon Berlin -loppet. Mamma kokar kaffe i mitt kök. Tillsammans har vi idag funderat på värdet av riktiga vänskaper. En del håller för alltid känns det som. De är de där personerna som aldrig tvivlar på dig, alltid finns där för dig, och som du litar på och hjälper. De är de där som du kan träffa efter ett år eller två år utan att det känns obekvämt för nån av er.

Det bildas nya vänskaper och äldre tystnar bort. Och det är helt okej för det är normalt, säger mamma.

Vissa vänskaper blomstrar till i hög hastighet (till exempel på kontoret) och dör lika fort av någon oförklarligt dålig energi. Det som först verkade vara den perfekta personkemin slutar i att hen aldrig fanns där när du behövde hen; lyssnade aldrig på dig när du hade något viktigt att berätta; pratade mest om sig själv och sökte din bekräftelse. Men det är okej. Alla pusselbitar hör inte ihop även om de verkar charmiga till en början.

Jag kan erkänna att vänskaper betyder väldigt mycket i mitt singelliv. Mina vänner och jag ger varandra små doser av trygghet varje dag. När vi träffas borde ett Facebook-event skapas till vår ära! När de som bor längre bort hälsar på hos mig, rullar de in sina bagage och sprider runt sitt omhändertagande i mina 43 kvadrat.

Tyvärr har några goda vänner lämnat Berlin i vår. De flyttade till städer där gräset verkade grönare. I Berlin förblir gräset fullt av glitter och pengar. Stan är full av möjligheter och självförverkligande. De som flyttar bort säger att de inte tröttnat på Berlin, men att de söker något nytt, och med nytt menar de en kultur långt borta från tyskarnas arbetskultur och berlinarnas ilskna humör och idiotier. Jag fattar. Men det svider till varje gång en vän packar väskorna och ger sig av. Men jag har fortfarande en fin bas vänner i Berlin – de där som jag lärde känna redan för fyra år sedan och som precis som jag känner att vi vill bo kvar i Berlin. Än så länge.

EDIT: Tack vare Nina har jag hittat Cheryl Strayed och Steve Almonds podcast Dear Sugar Radio, där de bland annat diskuterar vänskaper – vänskaper som håller vått och torrt, samt vänskaper som inte gör det. Lyssna här: http://www.wbur.org/2015/05/02/dear-sugar-episode-ten

Advertisements
Standard

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s