Ögonkontakt och möten. Kallt i magen.

Sedan “hejdå, vi hälsar när vi springer in i varandra” hade vi inte setts förrän idag när vi fångade varandras blick på tio meters avstånd. Han på väg mot mig med en kollega, jag på väg mot honom med en kompis. Jag kände ett snabbt kallt slag i min mage och jag behöver inte ens försöka lura mig själv till att tro att det var på grund av hunger.

Jag log och vinkade hela vägen mot honom, för på nåt sätt var jag ändå glad över att vi efter så lång tid äntligen skulle mötas av ren tajming. Men efter att ha sett mig på håll höll han en spänd blick på någonting rakt framför sig. De bara gick förbi oss. Helt tysta. Min hand slutade vinka först efter att vi försvann ur varandras synfält.

Jag vet inte varför jag inte ropade ut hans namn, eller varför jag inte stannade upp i konversationen jag förde med min kompis. Jag antar att jag trodde att ett leende och en vinkande hand skulle räcka till att fånga hans uppmärksamhet, eller till att lugna honom så att han skulle våga säga något. Det gjorde inte det och nu undrar jag förstås om han verkligen såg mig och rent av inte täcktes hälsa; om hans mage också blev kall, och om det var därför han tystnade redan tio meter framför mig.

Så ironiskt att vi i kväll på min senaste skådespelarkurs tog upp temat “ögonkontakt och möten”.

När man får ögonkontakt med en människa har man rört vid någon. När man håller ögonkontakten släpper man nästan rent fysiskt inte taget om personen. Ögonkontakt är därför ett intensivt möte och kan kännas väldigt påträngande, speciellt om man inte är beredd på det. Om man inte är förberedd kan ögonkontakt till och med kännas som om någon ser dig utan kläder.

Vi pratade om hur detta jämt inträffar. Man känner igen någon som inte minns dig. Man går förbi en bekant och plötsligt är det för sent att hälsa. Man tittar på någon intressant människa lite för länge, och istället för att ta det som den komplimang man ämnade det som, tar personen det som ett inkräktande på deras personliga område – på deras hud och inunder den.

Vi testade genom övningar där vi gick emot varandra utan roller. Vi testade vad som kom ur situationen. I vår övning behandlades ingen som luft. Tyvärr var dagens möte med den tysta framåtspända blicken inte lika värmande.

Advertisements
Standard

One thought on “Ögonkontakt och möten. Kallt i magen.

  1. Pingback: Hösten försvann i en dimma | feel my bicep

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s