Hösten börjar med finsk gemenskap

Det har varit septembersommar den här helgen. Varmt solsken som lurat folk till att gå utomhus i t-skjorta. Löven faller gula till marken, om solen ändå strålar. Det har varit en feelishelg, med härliga aamulenkkin, god pizza, och mycket kreativitet till tonerna av finsk musik.

I fredags ordnade vi finsk fest på jobbet. Det var finsk-danska veckan och jag var en av organisatörerna. Påminn mig om att aldrig bli Event Manager. Påminn mig dock om hur glada folk blir… Påminn mig om hur tacksamma kollegor ser ut när du orkar investera tid i att ordna nåt för dem.

På måndag visade vi Aki Kaurismäkis Tulitikkutehtaan tyttö. Trots en komisk underton var den så dyster och melankolisk att vi finska tjejer inte kunde annat än skratta: “Tähänhän pystyy samaistumaan!” “Täähän on kun mun elämänkertomus!” “Mä meen heti ostaan ton villatakin kirpparilta!” Högt skratt och applåder. Två danska tjejer höll med om att det trots allt var en bra film, men resten fick nog mest hemlängtan. På tisdag ordnade vi Pubivisa med öl och hemgjord Salmare. Tävlingen blev till slut en helkväll i sofforna på kontoret. Åtminstone för fem av oss. Och där kände jag gemenskap mellan oss kollegor, egentligen för första gången sen min första arbetsdag. Gemenskap är nämligen något bättre än vardagshumor och hålligång. Gemenskap är guldvärt på en arbetsplats.

Onsdag och torsdag var danska dagar, men på fredag var det dags för finsk-danska festen. Den finsk-danska playlisten spelades, shottar av hjortronslikör och Salmare stod utrbrädda på ett bord, tilltugg på ett annat. Just Dance på Wii lockade till dans, precis lika mycket som Dingo-låtarna och finsk underground hip hop gjorde. Det är roligt att leka värdinna när man själv har urkul och märker att det smittar av sig på andra. Det är roligt att känna mer av den där gemenskapen, och komma hem sent på natten med ett leende på läpparna.

Helgens soliga septembersommar har avnjutits till tonerna av den finska musik som spelades i fredags, och låtar från Vain Elämää. Jag är väldigt nöjd över att få jobba i ett finskt team igen. Jag har saknat den finska humorn och attityden i tre år. Den botar hemlängtan, precis så som finsk musik alltid också gör.

Advertisements
Standard

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s